let A, C be Ordinal; ( 1 in C implies A c= exp (C,A) )
defpred S1[ Ordinal] means $1 c= exp (C,$1);
assume A1:
1 in C
; A c= exp (C,A)
A2:
for B being Ordinal st S1[B] holds
S1[ succ B]
proof
let B be
Ordinal;
( S1[B] implies S1[ succ B] )
assume A3:
B c= exp (
C,
B)
;
S1[ succ B]
A4:
exp (
C,
B)
= 1
*^ (exp (C,B))
by ORDINAL2:39;
exp (
C,
(succ B))
= C *^ (exp (C,B))
by ORDINAL2:44;
then
exp (
C,
B)
in exp (
C,
(succ B))
by A1, A4, Th22, ORDINAL2:40;
then
B in exp (
C,
(succ B))
by A3, ORDINAL1:12;
hence
S1[
succ B]
by ORDINAL1:21;
verum
end;
A5:
for A being Ordinal st A <> 0 & A is limit_ordinal & ( for B being Ordinal st B in A holds
S1[B] ) holds
S1[A]
proof
deffunc H1(
Ordinal)
-> set =
exp (
C,$1);
let A be
Ordinal;
( A <> 0 & A is limit_ordinal & ( for B being Ordinal st B in A holds
S1[B] ) implies S1[A] )
assume that A6:
A <> 0
and A7:
A is
limit_ordinal
and A8:
for
B being
Ordinal st
B in A holds
B c= exp (
C,
B)
;
S1[A]
consider fi being
Ordinal-Sequence such that A9:
(
dom fi = A & ( for
B being
Ordinal st
B in A holds
fi . B = H1(
B) ) )
from ORDINAL2:sch 3();
let x be
object ;
TARSKI:def 3 ( not x in A or x in exp (C,A) )
assume A10:
x in A
;
x in exp (C,A)
then reconsider B =
x as
Ordinal ;
fi . B = exp (
C,
B)
by A9, A10;
then
exp (
C,
B)
in rng fi
by A9, A10, FUNCT_1:def 3;
then A11:
exp (
C,
B)
in sup fi
by ORDINAL2:19;
fi is
increasing
by A1, A9, Th25;
then A12:
sup fi =
lim fi
by A6, A7, A9, Th8
.=
exp (
C,
A)
by A6, A7, A9, ORDINAL2:45
;
B c= exp (
C,
B)
by A8, A10;
hence
x in exp (
C,
A)
by A12, A11, ORDINAL1:12;
verum
end;
A13:
S1[ 0 ]
by XBOOLE_1:2;
for B being Ordinal holds S1[B]
from ORDINAL2:sch 1(A13, A2, A5);
hence
A c= exp (C,A)
; verum